Sjuttonde Balladen - Evert Taube

Det kostar pе att hеlla fred, gud vet,
Med den som tigger mig att jag skall sjunga,
Och smickrar mig infцare allmдnhet,
Men mцrdar mig I lцnndom med sin tunga.
Det kostar pе att dricka av hans vin,
Med tvekan fattar jag det fyllda glaset,
Han skryter med att han betalt kalaset
Och kallar mig bakom ryggen fцare ett svin.

Men jag har rеd, du gamle lurifax,
Och Ni, min nеdiga, med allt ert pladder,
Se, jag har rеd att sjunga fцare er strax,
Med poesi besvarar jag ert sladder!
Med gudar dricker jag fцare ert vдl
Och lockar fredens дngel ner I gruset,
Se'n jag visat, vem som tеlde ruset,
Och sagt er sanningen och frдlst min sjдl.

Ty sanningen gцare gott, och det дare sant
Att om I detta land man bryter seden
Och inte stдndigt kacklar likadant
Som alla andra kycklingar I reden
Men gеare sin egen vдg med stor besvдare,
Fцrgдter fulheten fцare allt det skцna,
Dе kacklar alltid nеgon gammal hцna,
Hur fцrfдrligt lдttsinnig man дare.

Men kackla ni I morgon, just idag
Nдare jag har ordet, vill jag hellre gala:
Kuckeliku! Mitt herrskap, till behag
Fцare er jag har satt livet pе det hala,
Tдnkt mer pе glдdjen дn pе gods och gull,
Ty nеgon skall fцrdriva trеkigheten
Om ryktet ock skall gе till evigheten,
Att jag har sjungit fцare att jag var full.

Jag stеare hдare ensam, fast I lustigt lag,
Nеvдl, med rдtt, ty sjдlv min vдg jag vдljer
Och mеlet ser jag tydligt, dag frеn dag,
Lеngt bortom dessa flaskor och buteljer.
Och just vid dessa silverstrдngars drill
En rцst mig nеare, som hцrs blott av poeter,
Jag glцmmer dдrvid alla smе fцrtreter
Och dricker, stolt, min дdla sеngmц till!